
Hendrix känns mossig idag kanske, men under hans första spelningar i Europa så var Beatles, Eric Clapton (som vid den här tiden och långt framåt ansågs som den bästa gitarristen i världen), Rolling Stones med flera helt chockade när de såg honom spela första gången. Clapton var helt vit i ansiktet och ingen hade sett något liknande tidigare. Det framkommer också att Mick Jagger, enligt boken, var väldigt omtänksam gällande Hendrix.
Men vem var Hendrix när han inte var på scenen? Han var en mycket blyg och känslig person som förändrades helt när han gick upp på scenen. Han var mycket uppskattad av många i musikvärlden eftersom han hade ett vänligt och varmt sätt. En av nycklarna till hans undergång, som kan ha varit självmord, man vet fortfarande inte, var att han lärt sig att inte ställa till bråk och att hålla sig på sin plats. Man får komma ihåg att rasismen fortfarande var utbredd under denna tiden. Han blev hänsynslöst utnyttjad av skrupelfria managers och direktörer, något som till slut hämmade hans kreativa tillstånd. Hans värld bestod av musiken. Han var musik. Nåt annat hade aldrig gett honom den kick som detta gav. Ett typiskt exempel på en som skapar en alternativ värld och flyr in i den.
Om du vill ha ett fängslande porträtt av människan bakom myten så läs:
Jimi Hendrix- The Man, the Magic, the Truth av Sharon Lawrence.
No comments:
Post a Comment