När jag växte upp i Borlänge så fanns det ingen annan som hette Ronny i min närhet. Att ha ett udda namn som barn är ingen höjdare. Jag brukade skriva namnet Peter istället för mitt namn på skolböcker och drömde om att slippa mitt eget.
Jag hörde från nån när jag var riktigt liten att man hade flera namn. Det hade inte jag vetat. Jag frågade min mamma glad i hågen om jag hade ett annat namn och om jag kunde byta till det. -Ja, du har ett andra namn. Kjell, sade hon. Jag insåg på en gång att det var t o m ett än värre namn.
Men min pappa tipsade mig om att det fanns en Formel 1 förare som hette Ronny också (fast han stavade Ronnie). Ronnie Peterson blev min totala idol på grund av att han var vuxen, framgångsrik och hade samma namn som mig. Jag gillade inte Formel 1 eller bilarna utan hans namn. Vi hade nåt som vi delade. Det var en tröst. Jag tapetserade min vägg med bilder på honom och kände mig trygg. För jag visste också att de tuffa killarna visste vem han var. Han var ju en mycket framgångsrik och känd Formel 1 förare. Han anses fortfarande som en av de allra bästa förarna någonsin. Men året 1978, då jag var sex år, så hände nåt fruktansvärt. Ronnie körde ihjäl sig i en tävling. Jag var ensam igen.
R.I.P Ronnie Peterson, min gamle vän och idol.
No comments:
Post a Comment